Frukost på balkongen





Det spilldes lite, vilket jag inte alls hade räknat med:)
Och inte var det imorse. Nej idag är det mjölkigt vitt utanför fönstret. Det är lite som att vi har en stor bomullstuss över oss, man kan nästan känna bomullen framför sig. Och så är det varmt och fuktigt och...

ja snart är i alla fall fredagen över och sen är det ledigt i en vecka och vi åker till Peking och träffar farmor och farfar och besöker muren och bor på fin fint hotell och äter pekinganka. Igår laddade Pontus och jag med Den sista Kejsaren, för det blir såklart även ett besök i förbjudna staden.

Ha en bra fredag!

Minas outfit - en följetong?

Häromdagen stod följande text på rapporten från dagis:

Mina was looking lovely today BUT she had a lot of trouble walking in her shoes and thights. Please make sure she can manage in her outfits.

Föremålet för förmaningen:


Lägg till en traditionell kalasbyxstrumpläst till det och ni har Minas val för dagen (ja till det kjol och t-shirt förstås). Hon börjar bli känd i kvarteren för sina outfits.

Fast skratta för guds skull inte, Mina blir sur i flera dagar om hon hör er....

Hösten är här

Nu är det officellt höst i Shanghai! Den tidigaste hösten på 25 år.
Höst blir det när medeltemperaturen är under 22 grader fem dagar i rad efter  立秋  eller "beginning of autumn", som inträffade 7 augusti. Den första dagen av dessa fem dagar är officellt den första dagen på hösten och i år kom alltså hösten redan den 19 september. 1986 började hösten två dagar tidigare, 17 september. I fredags inträffade även 秋分 eller "the autumnal equinox", nätterna blir längre än dagarna....

Jaha då vet ni det!

Ps Ingalill och Bengt ni behöver inte oroa er, det är fortfarande varmt och mycket mer behagligt än för några veckor sedan. Regn och åska denna vecka men det hinner gå över tills ni kommer:) ds.







Nu kör vi!



En vanlig morgon med Minis

Casual Saturday??

Förra helgen var jag och Pontus på kräftskiva. Handelskammaren ordnade och det var 200 personer på plats, mestadels svenskar förstås. Casual stod det på inbjudan. Jaha vad ska man ha på sig då funderade jag (för mig själv?), finklänning? Jobbkläder? Sommarklänning? Helt plötslig kommer det självklara svaret "pippidräkten mamma, pippidräkten. Då blir du riktigt fin".

Ja det hade väl varit en fin syn....


Alla har vi mer eller mindre tungt bagage



Jag kan inte låta bli att fascineras över killen som vandrar runt i hela Shanghai dragandes på detta enorma berg av rottingstolar. Vi såg honom när vi kom hit för ett år sedan och vi har sett honom då och då under hela året. För några veckor sedan var det en artikel om honom i en tidning. Där kunde vi läsa att han är väldigt ung, kommer från en annan provins dvs en migrantarbetare och bor just nu någonstans i utkanten av Shanghai under en bro. Sorgligt. Jag frågade häromdagen vad han tog för en stol som jag fastnade för. Ni ser "huvudkudden" som sticker upp till vänster. Det är en liggstol förklarade han (i alla fall är det vad jag tror att han sa eftersom han liksom la sig bakåt samtidigt som han sa något). Jag hade inte mage att fråga om han kunde ta loss den och visa. Nu är frågan om jag ska slå till och i så fall var ska jag ha den??

Jag kan inte vänja mig

Jag tycker köttfärsen här ser så äcklig ut, varför kan man inte ha finmalen? Tur att jag inte lagar mat så ofta, tack P och L för det!



Honors club



Om Estrid vill vara med i THE Honors Club måste hon/vi läsa 15 minuter per dag. När det är gjort ska kupongen ovan skrivas under. Efter 18 kuponger får hon sitt pris, bl a en lunch med Mrs Wiser, foton, "special in-door recess" och en present från "Treasure Box". Och äran förstås! Det här är väldigt viktigt för Estrid just nu och det är enl henne bara böcker på engelska som gäller. Häromdagen var det gråt, sparkar i golvet och "veeem skaaha läsaa meed mig om nii äärr boorta? Liu Mei förstås tyckte vi. Efter mycket om och men bestämdes det att Estrid läser boken om The little Lamb för Liu Mei och Mina och Liu Mei läser sen på kinesiska för båda. Läsning är läsning och språket spelar inte så stor roll (det enda är förstås att Estrid kan läsa på engelska och att å, ä och ö och kinesiska tecken lite svårt just nu). Det blev en underskrift förstås och snart är hela papperet undertecknat.

Jag som gillar böcker och vill att barnen ska läsa så mycket som möjligt tycker förstås att det här är bra. Men det är klart att det sätter stor press på Estrid. Ingen vill väl vara det där barnet som inte har tillräckligt många underskrifter. Den som aldrig får den där rasten, presenten eller en lunch med Mrs Wiser.... Numera består därmed vardagskvällarna av läxor och läsning. Mina hänger med på ett bananskal. Hon har precis lärt sig att skriva M. Resten av sitt namn skriver hon som en namnteckninga a la oläslig och säger "seer u, seer u det står Mina. M och i och n och a". Men läs det inte som att Mina ligger på latsidan, nej hon har lektioner i mandarin med Liu Mei nästan varje dag, extra lektioner utöver skolan bara sådär på Liu Meis initiativ. Toppen! 

Ibland blir man trött





Planen var att ta en drink med den här vyn och sen äta middag på en kinesisk resto med kök från Yunnan bara ett stenkast från bunden. Tyvärr blev M sjuk och det blev Roosevelt istället.

Det är inte fy skam tänkte vi. House of Roosevelt är ett fint gammalt bankhus från 30-talet, dvs när det begav sig. I huset finns en vinkällare där man kan äta lite tapas och andra godsaker, en restarurang med underbar terass och ytterligare en terass för bargäster.




Prisnivån är dyr. Vinlistan består av 200 sidor, inget register och flera viner i prisklassen 500 000 RMB. Vi bad servitören om hjälp. Han i sin tur ropade in Sommerliern. Sommeliern bekräftade rött vin, bläddrade lite bland de 200 sidorna och sa att hon brukade rekommendera ett rött vin men nu hittade hon inte just det. Kanske "fruity" undrade hon sedan och bläddrade febrilt för att till slut peka på ett vitt vin. Ja nu ville vi ju ha rött... då log hon bara lite och gav listan tillbaka till Pontus. 

Flaggan i topp trots allt. 

  

Efter två köttbitar som vi lika gärna hade kunnat äta på Anfu Lu kom den efterlängtade ostbrickan. Som ni säkert hört flera gånger vid det här laget är det svårt att få tag på god ost i Shanghai. Vi har våran Gruyèreleverantör och vi har Ikea. Men om dessa två har slut på lagret, då står vi där.... 



Vi frågade förstås vilka ostar de serverade, kunde liksom inte låta bli. Trekanterna till höger är emmentaler, under det grönmögelost. I skålen till vänster parmensan. De två tjockare trekanterna till vänster och stavarna under dem är Camembert? Nej vänta nu... Camembert?? Ja Camembert konstaterar servitören. Nej det är inte camembert säger vi,  camembert brukar inte se ut sådär...Jo svarar servitören camembert. Sen kommer han på att ska fråga någon och springer iväg. Efter en stund kommer han tillbaka och säger cheddar. Ok cheddar i olika former, innovativt. Dessutom smakar cheddarn och emmentalern samma, vilken ostbricka:(

Sällskapet var det i alla fall inget fel på... 



Är jag så tråkig?
Ok, rättare sagt utsikten var det inget fel på....



Frukost och annat

När vi är ensamma i stan passar vi förstås på att äta frukost på vårt favoritbageri.



Fast egentligen skulle vi bara köpa med oss bröd och om man bara går över gatan för att köpa bröd så får man faktiskt gå i nattlinne, "det säger pappa, pappa säger så". Hmmm det är något av en shanghaines i vår yngsta dotter (och kanske
i pappan?).

 
(Bara en parantes: nej de bråkar aldrig och de retar aldrig varandra. Nej nej, aldrig. Nej, gud nej).    


Perfekt outfit för en förmiddag på Anfu Lu.
Ovan: nattlinne vintage, inköpt av syster i Italien 2007. På det diverse igensydda hål av Liu Mei.  


Nedan: mysbyxor/tights från H&M och till det t-shirt med bild av sig själv.  Nu vet ni vad Mina har på sig om fyra år...


Latte med vingar

 

Det svenska kaffeberoendet blir extra tydligt vid besök. När, var och hur kommer direkt efter ordet kaffe och ordet kommer upp ungefär var femte minut under en dag. När vi väl får tag i en kopp undrar vi (mest jag) om den är värd 50 RMB? En liten och liksom avsmalnande kopp kaffe med mjölk, eller ja latte, för 50? Det är nog den dyraste latten jag någonsin druckit.

Ja så var det med det. Ett litet inlägg om ingenting, ack så viktigt i vardagen. 


Hongkong baby

Jag och Sofia har bestämt oss för att ge våra män en resa till Hongkong. Det är de helt klart värda tycker vi! En helg när de kan göra vad de vill (läs spela wordfeud sittandes bredvid varandra utan att bli avbrutna av oss eller barnen). På fredag bär det av.



Kanske hinns det med en trip till Macau också??

Söderhavet









Strandbad på PuDong med kompisarna Simon och Signe var lördagens val. Väl på plats i sanden kom också Elias och Elina, toppen. Vi hade en härlig dag med finkorning vit sand och ett poolområde som bl a innehöll en lagom liten och en lagom stor pool. M och S lyckades vi fånga på bild, de andra var omöjliga eftersom de sprang mellan stora och lilla poolen i hela fem timmar. Det blev en väldigt bra dag och i taxin hem kändes det som om vi var utomlands. Våra referenser är fortfarande Sverige i dessa lägen, barnen pratade om Söderhavet.

RSS 2.0